parisercollie

Hej hopp,
Ni som läser min blogg vet att Hilda och jag har en superduperbästis som heter Black. Igår kväll kom han förbi en stund. Badade i poolen. Sov en stund på vår terrass.



... Kopplade av i största allmänhet.



Igår hann vi också med en tur till Draguignan på 35 km. Det är inte många kilometer ... men kurviga vägar. Man ska inte ha anlag för åksjuka. Efter ett litet oväder hade vår 'live-box' slutat fungera. Den är den som försörjer oss med internet, telefon och TV. Matte ringde till vår operatör Orange och framförde problemet till 'service téchnique'. Matte fick ett 'numero d'échange' så hon kunde byta ut sin trasiga live-box mot en fungerande. Därav resan till Draguignan. Nu har livet återgått till det normala igen. Ojoj vad man är beroende av tekniken.

Idag har det varit varmt och lite 'tungt' väder. Jag och Hilda har hjälpt husse att tugga sönder en massa pinnar på vårt manuella sätt. Men jag berättar mer om det en annan dag.



Efter vårt jobb slappade vi en stund.



Jag låg på muren och hade det bra. Jag smälter in bra med mina färger, eller hur.



Hilda är som tjuren Ferdinand ... hon tycker om att vistas bland blommorna.

Vovv! A tout à l'heure!

Hej hopp,
När mattarna var ute och promenerade i Paris en dag och nästan var framme vid Saint-Sulpice-kyrkan, där en del av handlingen i Da Vinci-koden utspelas, såg de följande. En man som stod högt uppe på en stege och skrev på en mur. Han skrev en dikt av den franske poeten Arthur Rimbaud. Dikten heter 'Den berusade båten'. Många människor stannade och beundrade hans skicklighet. Vi blev alla förvånade när vi såg att han inte hade någon mall utan skrev på fri hand. Han var en riktig konstnär. När fransmännen utbrast 'grattis' sa han ingenting. Han var helt koncentrerad i sitt skapande.



Så här heter den smala gatan där det hela utspelade sig. Gatan mynnar ut i ...



... Place Saint Sulpice.













Från början stod mannen på en stege när han präntade raderna högst upp på muren och till sist blev det till en pall. Arthur Rimbaud föddes i mitten av 1800-talet och blev bara 37 år. Han lär ha varit ett riktigt geni.
Nog om detta. Här nere i Provence har vi fått en  m a s s a  regn. Det regnade som bara den i söndags och det regnade som bara den i går. Idag har vi haft duggregn under förmidda'n men nu äntligen har solen kommit tillbaka igen.





Bilder från en morgonsväng för några dagar se'n då Hilda och jag hittade något som intresserade oss båda.

Vovv! A tout à l'heure!

Hej hopp,
Idag fyller jag hela 4 år. Matte undrar vart åren tagit vägen. Tiden går så fort.



Så här pytteliten var jag när matte och husse hämtade mig hos Yvonne i Härnösand.



Redan på den tiden tyckte jag om att ligga och spana.



Mycke' sömn behöver en liten colliefröken för att orka ...



Redan då fanns Hilda i mitt liv ... förstås!



När jag var lite drygt 3 månader for jag iväg till Paris och blev en parisercollie. Jag hade fått min första rabiesspruta och var beredd att möta storstan.



Min första vinter i Paris kantades av lite snö ... och det tycks jag gilla. Jag flyger fram.



Många och långa promenader har jag gått med matte och husse i den franska storsta'n. Här håller jag på med en liten balansövning övervakad av matte.



Det här var en av mina favoritplatser. Jag kikade ner på kajen ... alltid fanns det några hundar där.



Ofta tog vi bilen och åkte en bit utanför Paris till den stora skogen. Och där fick jag springa fritt och lära mig bl a inkallning och att gå fot förbi andra flanörer. Inte alltid så lätt att lyda. På den tiden alltså.



Matte tog gärna med sig allehanda borstar ut i skogen ... vilket inte alltid uppskattades av mig.



Avslutar med en bild på min bästis Hilda. Den här bilden är tagen i Hälsingland.

Vovv! A tout à l'heure!

Hej hopp,
Varje lördag förmiddag är det en stor marknad i grannbyn Fayence. En riktigt lördagsnöje att åka dit. Massor med folk. Man kan köpa frukt, grönsaker, ostar, korvar, kryddblandningar, blommor, tyger, dukar, hattar, skor och mycket mer. Det är roligt bara att se alla människor. Man måste ta sig tid, slå sig ned på ett av de många kaféerna, dricka en kopp kaffe och titta på folklivet.



Vi parkerade högst upp i byn. Det fanns bara några lediga platser kvar när vi kom vid 11-tiden.



Vi gick ner mot kyrkan där marknaden finns.



Hur mycket blomster som helst ...



Fina färska grönsaker. Matte köpte tjocka gula sparrisar. Fick instruktion att dom skulle skalas och sedan kokas mellan 10 och 15 minuter.



Dagens skörd för matte blev en påse med sparris och en halmhatt ... hennes tredje.



För övrigt går livet sin gilla gång. Black kommer och hälsar på oss lite då och då ... men han går ganska snabbt eftersom han tycker att både Hilda och jag för närvarande är ganska ointressanta. Elliot lyser med sin frånvaro.



Vovv! A tout à l'heure!

Hej hopp,
Matten har kommit hem och allt är som vanligt igen. Vi vaknar till sol och blå himmel. Ut på promenad.



En målinriktad Edith ...



... och en målinriktad Hilda.



Runt halsen har jag numera ett 'fästinghalsband' som ska hålla fästingar och annat otyg på avstånd. Bra för matte också eftersom jag sover i hennes säng. Odjuren kan lätt krypa över till henne. Usch vad läskigt! Hur som helst ... plötsligt lossnade halsbandet under promenixen och jag stannade och undrade vad jag skulle göra. Matte såg ingenting ... hon bara ropade ... 'Edith kom nu' och så visslade hon. Vad kunde jag göra annat än att gripa tag i halsbandet och springa ifatt matte. Gissa om hon blev överraskad när hon såg vad jag hade i munnen. Jag kunde ju inte bara lämna fästinghalsbandet kvar på vägen.



Här kan man se var jag äter min andra frukost ... mums för fikonblad.



Vovv! A tout à l'heure!

PS. Idag har den nye franske presidenten, François Hollande, intagit sitt ämbete. Direktsändning i fransk TV. Den franska presidentbilen är en Citroën. Har varit så i många många år. Ja inte samma bil i alla år utan olika modeller förstås. "Där ser du", säger matte, "en cittra är ingen dum bil att ha". Fast vår lilla parisercittra skulle nog inte passa en president ... hihihi. Presidentbilarna har 'i alla tider' varit utrustade med taklucka eller varit av cabmodell och när den nye presidenten åker genom Paris står han upp så att han kan vinka till 'sitt folk'. Men idag var det lite otur med vädret ... för regnet piskade Monsieur Hollande i ansiktet och när han kom fram till den okände soldatens grav för att nedlägga en blomma var hans kostym genomblöt.

hej hopp,



Varje lördag står det en kombi vid det lilla torget i Callian. I bakluckan sitter Monsieur och Madame och väntar på sina kunder. De säljer olivolja ... jättegod ... och ägg ... och just nu jordgubbar. Produkterna kan variera lite beroende på årstid, men olivolja har dom alltid och den är verkligen god. Madame sitter bak i bilen och liksom dinglar med benen. Det är ett supercharmigt par. Matte var där i lördags för att fylla på förrådet med olivolja. Monsieur brukar alltid skoja lite med sina kunder ... men ibland kan det vara svårt att förstå hans speciella dialekt. Matte beställde sin olja.
- Jag skulle vilja ha två flaskor olivolja, sa hon.
- Madame, det är inte olivolja - det är Pastis, svarade Monsieur. Och såg väldigt finurlig ut.
- Desto bättre, sa matte. Pastis är väldigt gott.
Men det är klart att det var olivolja i flaskorna och matte fick sin beställning.



Nu har Hildahussen åkt hem. Hilda ligger i bakgrunden på sin lilla kulle och undrar nog vart hussen tog vägen. Och jag också. Men han kommer snart tillbaka på sin sommarsemester och då hoppas vi på lite mer värme i poolen.

Vovv! A tout à l'heure!

PS.  Pastis dricks kall med is som aperitif. Den späds vanligen med vatten. Men vad är det här för information på en hundblogg?

Hej hopp,



Hilda och jag fick följa med till flygplatsen i Nice. Här har vi varit många gånger. Vi tittar åt vänster och åt höger ... inga bekanta ansikten ... vad händer?



En massa människor ...



Va' fasen ... vi lägger oss ner ... hur länge ska man behöva vänta? 



... Och då plötsligt ser vi Hilda-hussen med sin röda resväska. Vad glada vi blev!



Dags för första doppet i poolen ... 18 grader varmt ... ganska svalt faktiskt. Hildahussen dök i ivrigt påhejad av oss fyrbeningar.

Vovv! A tout à l'heure!

Hej hopp,
Det fina vädret består och vi njuter.



Alltid sällskap på promenaden ... antingen Elliot eller Black ... ibland båda, fast det går inte så bra alltid. Oftast jagar Black iväg sin lille konkurrent.



Hej och hå ...



... livet leker.



Vi har blivit bästisar ... Elliot och vi.



Träffade också våra tyska kompisar ... Orca som är 12 år och jättesnäll.



Yngst i gänget är Muffy med sina 14 månader. Just här var hon lite avvaktande mot mig.



Det verkar bli ett riktigt körsbärsår i år ... även om man just på den här bilden bara ser 3 pyttesmå körsbär.

Vovv! A tout à l'heure!

Hej hopp,
Här i Frankrike säljs liljekonvaljen som en första-maj-blomma. Den säljs överallt ... i mataffärer ... på torgen ... vid kaféerna. Traditionen att ge bort en liljekonvalj går tillbaka ända till mitten av 1500-talet då kung Charles IX gav den i present till sina vänner. Blomman sägs vara lyckobringande. Naturligtvis måste även matte köpa en liten korg med en liljekonvalj.

Nog om detta. Åter till dagens händelser. Som vanligt 06.45 kom lille Monsieur Jack Russel och ställde sig vid köksdörren och stirrade på matte som var i full färd med att göra sitt morgonkaffe. Han är inte den som ger sig i första taget. Det är ju en terrier. Och nu vet vi vad han heter ... Elliot ... väldigt fint namn. Eftersom Hilda nu är tillbaka i sina vanliga gängor släppte matte ut henne och undertecknad ... och då fick vi leka med Elliot.



... Man ser ju vem han föredrar ...



... vem han tittar på hela tiden.



Det finns hopp för fikonen. Efter gårdagens bautaregn är naturen grönare än någonsin.



På vissa ställen efter vägen har iris nästan blommat över.

Vovv! A tout à l'heure!

Hej hopp,



Hilda står under vår björk och spanar utåt vägen ... kan det månne vara våra tyska grannar som passerar med alla hundarna ...



Nej ... ingen kom. Läget är under kontroll för Hilda. Hon har precis rullat runt i gräset och några små små löv har fastnat i hennes päls.



Här har Hilda satt tänderna i en liten pinne ... och det ser ut som hon ligger och småskrattar för sig själv.



Äntligen ... har solen kommit igen efter några regniga dagar. Det grönskar i trädgården, rosorna börjar sin knoppning.



Vovv! A tout à l'heure!

Hej hopp,
Matte skulle aldrig ha skrivit det där om att inga kavaljerer visade sig under söndagen ... för sent på kvällen kom Monsieur Jack Russel. Sedan stannade han kvar i vår trädgård hela natten. Han skällde och han levde om. En del av skällandet gällde nog vildsvinen som bökar runt på nätterna.



En liten fönstertittare ...



... men man kan ju inte vara arg på en så'n här liten sötnos, eller hur.



Den lille hundherren följde efter oss nästan hela promenixen. Hilda fick gå i koppel för matte ville ha full koll på henne ... förstås. Men jag kunde ta ut svängarna lite mer. Skönt för mig men lite synd om Hilda.



Men så plötsligt försvann 'fästmannen' och vi kunde låta Hilda gå lite lös också ... fast under ordnade former naturligtvis. Hon passade på att lägga sig ner och mumsa på en pinne.

Vovv! A tout à l'heure!

Hej hopp,
Matten vaknade upp med täppt näsa och feber. Hilda och jag fick ta ut husse på promenad och matten fick faktiskt stanna hemma och kurera sig. Endast 4 grader varmt på morgonen, men härlig sol. Så vi njöt av att få sträcka på påkarna i det vackra och friska vädret. Men säg den glädje som varar. Nu öser regnet ner ackompanjerat av blixt och dunder.



Hilda svassar fram i gräset.



Jag har precis fått syn på något intressant ... ser det ut som.



Inga kavaljerer ännu. Idag råder söndagsfrid.

Vovv! A tout à l'heure!

Hej hopp,
Påsken har passerat med ömsom vackra dagar, ömsom regniga dagar. Aprilväder. Även hos oss. Vi gick ut på en promenad ...



Kolla in min skugga ... ser ut som en stor varg ... eller hur.



... och jag hittade lite friskt vatten. Godast är vattnet ute i det fria.



Träffade på vår lille Jack Russel-kompis. Han följde med hela svängen. Hilda har kommit in i sin 'lukta-gott-period' så nu får vi passa oss för hundherrarna. Sist hon löpte lyckades den här lilla gubben ta sig in i vårt hus via ett myggfönster ... med påföljande besök hos veterinär med ultraljudsundersökning för Hilda. Inga valpar den gången ... den här gången håller matte superduperkoll.



Själv har jag tappat all päls ... kvar finns bara lite täckhår. Matte borstar och borstar ... och hela tiden blir borsten full med päls. Och det är ju egentligen bra ... för snart kommer det att bli jättevarmt hos oss. Och då passar det inte med tjockpäls.



Mycket sol och mycket regn ... blommande träd trivs gott.



Blåregnet i full blom.

Vovv! A tout à l'heure!